6A - Världens bästa klass!
Detta kommer antagligen bli det sista blogginlägget. Från början var min tanke att bara lägga upp bildspelet här på bloggen, men så fick jag ett brev, från en elev, som fick mig att både skratta och gråta. Det brevet, samt er fina avslutningssång, fick mig att vilja skriva ner lite av mina tankar om åren som gått.
Det känns som det är rätt i tiden att ni går vidare mot högstadiet, men ändå fanns det fler känslor än bara glädje i kroppen, när jag vaknade idag. Det känns som de sista veckorna och gårdagens avslutningen gick lite för fort och nu så är det redan sommarlov. Åren som varit är förhoppningsvis en tid som ni kommer att se tillbaka på med glädje, jag vet i alla fall att jag kommer att göra det.
På tidigare arbetsplatser jag har arbetat på, har det alltid känts lite jobbigt att sätta sig i bilen på morgonen, för att ta sig till jobbet. På den tiden trodde jag aldrig att man kunde längta tills man kom fram, för att börja sin arbetsdag. Nu vet jag, tack vara er, att man faktiskt kan längta tills att arbetsdagen ska börja, för att spendera mina dagar tillsammans med er, är bland det bästa jag vet. Så ett stort tack för att jag fick följa med er på klassresorna.
Den stora frågan är varför just vår klass var världens bästa klass. Ja, det är lite svårt att förklara om man inte varit med, för det är något som jag tror att man måste uppleva. För er som inte haft möjlighet att uppleva klassen, på samma sätt som jag har fått, ska jag kortfattat försöka förklara varför vi var så bra.
Jag önskar att jag kunde skriva att vi ÄR världens bästa klass, men nu är det faktiskt så att vi inte längre är en klass. Vi är inte längre en klass, men vi är fortfarande en familj. Den enkla förklaringen till att vi var världens bästa klass, är att vi inte uppförde oss som en klass, utan vi var mer som en familj. Vi kunde ha våra intriger och kunde till och med säga elaka saker till varandra (precis som syskon kan), men när det väl kom till kritan så fanns vi alltid där för varandra, precis så som våra familjemedlemmar alltid kommer finns där för oss.
Att ha hela klassen samlad i ett klassrum var inte alltid det enklaste, då gällde det att ha uppgifter klara och kämpa på för att ha ordning och reda. Det som var så fantastiskt med just er, var att det blev helt tvärt om när vi lämnade skolans område. Det var då vi var som allra bäst! Jag kände mig aldrig orolig när vi var iväg till stadsbiblioteket, aktiviteter med drömstaden, under klassresorna eller andra aktiviteter, för jag visste att ni alltid skulle ta väl hand om varandra och att ni alla visste hur man skulle uppföra sig, vart man än kom. Jag minns till exempel när vi var i Stadsbiblioteket och en bibliotekarie kom av sig, i sin presentation, för att vi var för tysta. Hon berättade för oss att hon var van vid att bli avbruten, när hon presenterar böcker för andra klasser. Men vi visste hur man beter sig, när man kommer till ett bibliotek.
Jag vill även passa på att tacka alla fantastiska föräldrar, som har visat så stort engagemang kring sitt barns skolgång. Utan er hade det aldrig blivit så bra som det blev! Så återigen, tack för allt stöd!
Jag hoppas att ni kommer få en fortsatt bra skolgång, men först så tar vi nu ett välbehövligt sommarlov!
PS. Ni är alltid välkomna att hälsa på, på Sjömarkenskolan.
Ni kommer alltid vara saknade!
/Johan
Så fint skrivet! Blev glad när jag läste, även ledsen eftersom jag saknar allt. Både minnen och personerna som gjort det så bra. Det skulle aldrig blivit detsamma utan den fantastiska läraren vi haft, även inte utan alla elever som ofta spridit glädje och skratt.